Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Jaha då har man återvänt till Turkiet efter 15 år. Dit som jag aldrig skulle återvända. Det blev en andra chans som var positiv. Landet har fått bättre struktur och styrts upp ur turist perspektiv sedan sist. Fast pris på dolmus t.ex

Måndag ”morgon” – hade ställt klockan på 3 men vaknade kl. 01.00 och kunde inte sova.  Bilresan gick utan problem var framme kl. 06.00. Flyget skulle gå 8.30 med var försenat 40 min p.g.a. ”planerad service” 🙂
ett grått Sverige
Lämnar ett regnigt och kallt Sverige och är efter 3h 25 min restid i ett annat land. Häftigt att se Turkiet från ovan med spetsiga bergkammar och pipeline.

Under transfern till hotellet varvades vyerna av slitna hus, stenhuggeri/gjuteri och områden av enorma växthusodlingar. Den turkiska gurkan är jätte god. 🙂

På hotellet blev vi välomhändertagna och rummen var fina. Vi klev in i ”All inclusive”-världen. Oj vad mat – både frukost, lunch och middag. Här måste prioriteras .

Tisdag 21 juni.
Solat, solat och solat. Simmat runt i kanalen (Lazy River som går runt området ca 500 m) 3 ggr för att få svalka.


Bro över Lazy River

Lazy RiverDel av Lazy RiverKvällen avslutades med Afrodite show.

Belly dancing boy

Onsdag 22 juni
Dagen inleddes med Hamam i ca 90 min. Riktigt skönt – blev nog av med 3 kg hud. Först fick vi ligga på marmorbänkar i ett ångfyllt marmor rum a la Antiken. Där efter blev vi skrubbade från tå till topp. Mycket hudrester blev det …..över. Därefter rejält tvättade. Det var som en lite ritual när de svängde med tygpåsen för att det skulle bilda enorma skummängder som fluffades över hela kroppen. Sen blev vi avsköljda och fick vila lite ett relaxrum. Behandlingen avslutades med en helkroppsmassage. Underbart. Vård och omsorg. Tycker om Turkiet.

Torsdag 23 juni
Tog en dolmus till Side och ruinen av amfiteatern. Vi vandrade runt i området.
Pelargång vid Amfiteatern

detalj från en pelarebågvalv

AmfiteaternAmfiteatern

Termometern visade 57° i solen.

57 grader Något fuktig var man. Dolmus tillbaka för att slöa, slappa och simma ett varv i Lazy River fram till middagen.

Fredag 24 juni – Midsommarafton
Tillbringat dagen vid havet. Solat, badat och ätit lunch på Pomodoro (strand restaurangen som hör till området) – trevligt skönt och slappt.

Medelhavet och jag
På kvällen innan middagen besökte jag läkaren för mina myggbett som började se vidriga ut. Ett på ca 10 cm i diameter. Flera svullna till bristningsgränsen och sipprar lite vätska. Ena vristen svullen av bett. Ser ut som stora vattkoppor. Det hela slutar med en spruta i baken p.g.a. allergiskreaktion och en salva mot infektionerna. Vad är det med mig och utländska mygg egentligen?
Midsommaraftonens kväll avnjöts på Atlantis en Seafood restaurang vid havet.

Läggmärke till klyftpotatisen uppe till höger :)Spännande och gott. Fint värre och lyxigt. Efter detta ”senkvällsshopping ”.

Lördag 25 juni
Sovmorgon. Missar man frukost så kan man ta sena frukosten 😉
Dagen består sola, bada, äta, sola, bada och äta i princip. Njuter.

Club Grand Aqua

Söndag 26 juni
Sista dagen. Sola, sola och sola. Några varv i Lazy River. Slappt och skönt. Inga måsten. Njuter.

Intressanta iakttagelser:
Servicen är hierarkisk ordnad.  Kvinnorna sköter frukosten, männen lunchen (några få kvinnor är med)och middagen. Endast män serverar och jobbar i baren. Vaktmästarna basar över städerskorna och i receptionen är det kvinnor, men männen lär upp kvinnorna. Det hela är en enorm organisation som alla inblandade är delaktiga i för att det ska fungera. Jag är imponerad. Bra service, trevligt bemötande och väldigt god mat.

Floran kring hotellet


Annonser

Sex ölsorter i klassisk engelsk bryggtradition – av typen Ale (utom Dalesiden).
Bryggerierna är Wold Top Brewery, The Celt Experience Brewery och Daleside Brewery.

Provade från vänster till höger…..nästan

Först ut:
Centernary Way från Wold Top Brewery 3,5 % (1:a från vänster)
Smak av rågbröd penslat med sirapsvatten, aningen rostad i smaken, men tunn. Balans mellan sötman och beskan.Ett alternativ till vatten som törstsläckare. 2 poäng.
Andra:
5 Wold Rings, även den från Wold Top Brewery, 5 % (3:e från vänster)
tunn i smaken, lite av utspädd äppelmust. Även denna hade balans mellan sötman och beskan.
Också 2 poäng
Tredje:
Bronze, Crafted Ale från Celt Experiance Brewery, 4,5 %
Även den en 2 poängare från mig. Tunn i doft och smak. Inte på något vis illa, men tunn. En törst släckare helt enkelt.
Fjärde:
Bleddyn 1075, Crafted Ale från Celt Experience Brewery, 5,6 %
Kvällens högsta poäng från mig: 3
Doftade väl mogen honungsmelon.
Femte:
Daleside Export från Daleside Brewery, 5 %
Doftar lite päron konjak, men väldigt tunn i smaken. 2 poäng
Sjätte och sista i kvällens provning:
Mars Magic, Wold Top Brewery, 4,6 %
Den mörkaste för kvällen, doften lovade mycket som den inte höll. En doft av kaffe som gav förväntan.
Tyvärr endast 2 poäng.

Kvällen gav inte på något vis illasmakande öl, men de var tunna i smaken. Väldigt goda som törstsläckare.
Men ingeahöjdare i njutsynpunkt.

Kvällens höjdare för mig låg utanför själva provningen.

Aecht Schlenkerla Eiche Doppelbock, 8 %
En riktig höjdare. Doft av lappkänga för nära elden. 🙂
Smakar lite av rökt skinka med lite sötma. Undras om denna öl är något för vegetarianer.?
Kvällens fullpoängare för mig. 5 poäng

Ölprovningen gav i princip fullt hus – vi var 17 stycken.

Novemberprovningen innehöll till största delen tjeckiska öl som. Vi skulle prövat dem för SMÖF, men de kom inte förrän torsdagen innan festivalen. Så det blev en provning efter istället.

Först ut var åtta tjecker (Opat) från Pivovar Broumov. Alla väldigt ljusa och hade klent skum. Vi provade dem två och två.
Inledningsvis Opat 11 och Opat Bitter
Båda väldigt lätta och flyktiga. Opat 11 – 1 poäng och Opat Bitter 2 poäng. Det var inte så att de var äckliga, men så tunna och jag kräver lite mer av en öl. Ingen beska, ingen eftersmak, ingen fyllighet, ingen friskhet. Nada.
Som törstsläckare efter gräsklippning eller några varv med dammsugaren – helt okej.

Nästa par ut Opat 12 och Kvasniçák.
De här är egentligen samma öl, fast den senare är den opastöriserade varianten.  Den var något grumlig och hade en härlig doft av smörkola 2 poäng från mig – kanske är jag lite snål på poängen. Den pastöriserade varianten var i princip H2O – 1 poäng från mig. Där med inte sagt att jag inte uppskattar vatten. 🙂

Tredje paret ut är smaksatta varianter av Kvasniçák – en med lingon och en med peppar.
Lingon varianten doftade en blandning av bugg, hallon/päronsoda och krusbär. Spännande smak med friskhet 3 poäng. Peppar varianten doftade väldigt pepprigt – nymalen svartpeppar och fyllig i smaken. Även denna 3 poäng.

Fjärde paret ut:
Två specialare – en med honung (Opat 12)och en ”special” (Opat 17). Den första doftade – när man bakat och penslat brödet med lite sirapsvatten – så doftade den. Den andra hade ingen doft alls. 1 poäng till den med honung och 2 poäng till Special. Special hade en eftersmak som jag inte kan specificera. Inte i negativ bemärkelse.

Nu var det slut på Tjecker så vi gick över till några Svenska spännande sorter.
SkvattGALEn som Maltes överguru har varit med om i tillverkningsprocessen.
Den kommer från Närke Kulturbryggeri. Det fyndiga namnet kommer av kryddorna i produkten. Skvatt efter Skvattram, Pors som heter myrica gale på latin – därifrån ”gale” alltså och slutligen ”en” efter enriset som är med som krydda. Dessutom är porsen älgbetad.
SkvattGALEn (4,9%) doftar som degspad men mörk brödsirap.Doften är intensiv och smaken är fyllig med både sötma och beska. Eftersmaken är relativt varaktig och beskan vinner över sötman med en fyllighet. 3 poäng.
Nästa ut var Cacao-Porter  (8%) från Malmö Brygghus, som har samma ägare som Malmö Chokladfabrik. Spännande. Doften något tunn, fin färg men klent skum.  Smakar lite som lättflytande 70 % choklad. 3 poäng. Jag blev lite besviken och hade väntat mig mer. De som provade den på festivalen (SMÖF) hade en större upplevelse och den var populär hos det kvinnliga könet. Den vi provade under kvällen och den som serverades på festivalen verkar skilja sig åt. Porten tillverkades i begränsad upplaga. Kan det skilja på flaskor från början till slutet av tappningen?

Sist ut: Ace of Spades en Imperial Stout från Sigtuna och är Sveriges starkaste öl 18,5 %,  150 kr + moms. 179 kr per flaska på systembolaget visste någon av provarna. Färgen är mörk och skummet är fint. Doften är både intensiv och frisk.  Smakmässigt ska den innehålla stjärnanis, mörk choklad, dadlar, fikon och russin. Härlig blandning. Lite av portvin i stuket. 4 poäng.

Avslutningsvis: Bjud aldrig en tjej på ”bara” en öl eller en ”stor stark”. Välj en Cacao-Porter eller Choklad stout.

Väl mött

Ölprovning på Malte

Höstens första ölprovning inleddes med två öl från forna Jugoslavien och fem från Nynäshamns bryggeri.

Först ut:
Jelen Pivo (5%) från Serbien och Sarajevska (4,7%)  från ett bryggeri i Sarajevo i Bosnien Hercegovina. Båda var typiska – som jag kallar det – gräsklipparöl. dvs törstsläckare. Jelen hade något större beska än Sarajevska. Båda något intetsägande och två i mängden. Båda 2 poäng just för att de var törstsläckande och jag hade cyklat fram till Malte, Söderbärke

Sen kom vi in på Nynäshamnarna:

Ekholmen Ekologis Ale (4,7%) och Landsorts lager (5,3%). Landsortslager var tyvärr lika intetsägande som de från Balkan. Ekholmen doftade något av ljung, men hör och häpna jag tyckte det var en liten smak av lättrökt makrill i den. Det är inte illa menat, kan vara mitt associations minne som spökar 🙂 3 poäng till Ekholmen, 2 p till Landsorts lager.

Och vidare……Indianviken Pale Ale (6,2%) och Brännskärs Brown Ale (5,3%). Indianviken hade en liten söt rågdoft, lite som tant Annas (granntanten när jag var liten) rågbullar. Brännskär var något mörkare, doftade aningen ljung och hade större efterbeska än Indianviken. Båda 3 poäng.

Sist ut i provningen: Sotholmen Stout kvällens fyra poängare. Kolsvart och doftar mörk choklad och aningen kaffe. Ett värdigt avslut på en provning. Som en efterrätt. I bakgrunden syns ”Örni” kvällens stand in (som han skötte bra)  för ordinarie hövding Husing som normalt sköter provningarna.
Kvällens  samling:

Innan jag och min man vände hemåt avslutades kvällen med ett provsmak på årets ”Smöf festival öl” och det var nog kvällens höjdare. Missa inte den. SMÖF,  Söderbärke Mikro ÖlFestival går av stapeln den 29-30 oktober. Årets höjdare för ölgourmeter.

En resedröm blev verklig.

Efter att ha läst  ett reportage i tidningen I form, för ca 5 år sedan, har jag velat se Cinque Terre – fem byar som är ett världsarv och nationalpark. Nu 17 juni 2010 blev det verkligt. Jag och min man reste dit.

 

Manarola

 

Vi flög med Ryanair. Först från Västerås – Stansted och sedan Stansted – Pisa. Flygbiljetterna bokade vi online, ca 1400 kr/person t.o.r betalade vi. Väntetiden i Stansted blev ca 3 timmar innan färden fortsatte till Pisa. En tabbe jag gjorde när vi gick genom kontrollen på Stansted var att glömma mobilen i byxfickan. Vilket pådrag. De gick igenom hela mig utom insidan. Till och med försvarets hudsalva fick sig en extra syning.
När vi flög till Pisa passerade vi ett åskväder. Ett fantastiskt skådespel att bevittna. Pisa ser fantastisk ut när man går inför landning i mörkret. Häftigt med att se.

Då flyget landade 21.50 i Pisa, så hade jag bokat ett Bed & Breakfast via Bed and Breakfast In Italy . Väldigt bra förmedling. Man får se hur ställena ser ut och via Earth google kan man ”gå” runt och titta hur området ser ut. Jag skrev även ut en vägbeskrivning från flygplatsen till vårt B&B Il Picolo (bbilpiccolo@hotmail.it) som jag  rekommenderar.
När vi promenerade från Galilei International Airport för att ta oss till Il Picolo tog vi fram kartan för att checka om vi var på rätt gata. En herre kom genast fram till oss och ville visa vägen….fel dessutom. Vi visste att vi inte skulle över järnvägen, men han drog i väg med kartan i handen. Jag slet tillbaka kartan och sa att vi var fel. Mannen envisades med att gå med oss fast vi vände. Inte nog med det han ville ha 10EUR för besväret. Tror Gunnar gav honom 1.20 dvs ca 12 kr.

fredag 18 juni

Natten var lugn. Sov som en stock. Bra service på Il Picolo. Fint uppdukat åt oss när vi kom ner till en enkel frukost.
Vi betalade och fick tillbaka vårat pass. Tog oss till tågstationen som låg kvarteret ovanför. Vi köpte biljetter till La Spezia för 5.10 EUR, en resa på drygt en timme. Italien har ett suveränt transportsystem för tåg. Enkelt och billigt. Längsta väntan var 10 minuter på ett tåg. Antingen hade vi sån tur eller så går de relativt tätt. Det viktiga är att komma ihåg att stämpla biljetten i en gul automat innan man kliver ombord på tåget. Det är dryga böter om du har ostämplat om konduktören kommer.

 

 

Paus i La Spezia

 

La Spezia

I La Spezia blev det ”Öl och macka – paus” till fundering hur vi skulle lägga upp det. Skulle vi vara kvar i La Spezia en natt eller vi skulle fortsätta till Riomaggiore och Cinque Terre? Det blev  tillbaka till stationen och fortsatt färd till Riomaggiore. Ett problem vi hade var att jag var fruktansvärt förkyld, hade hosta och var flåsig. Inte så lyckat om man har tänkt sig att vandra i bergen med hela sin packning och sova där man hittar ett trevligt Bed & Breakfast. Vi beslutade att ha Riomaggiore som utgångspunkt och vandra resp. åka tåg mellan byarna. Vi var här för att njuta och se, ingen förkylning kunde stoppa. =)

 

Stationen i Riomaggiore

 

 

Riomaggiore

 

Väl framme i Riomaggiore. Vilken by! Hur kunde de bygga så här! Vi strosade runt…..fel av mig…jag flåsade runt, på jakt efter ett ställe att sova. Det blev första bästa för jag var helt slut. Vi fick ett rum med egen toalett. Ett Bed & not Breakfast, men det gjorde inget.
Det blev äkta italiensk pizza på kvällen och en öl till.

lördag 19 juni

Vaknade till en regnig dag. En cafe latte och foccacia till frukost. Sen tog vi oss till Manarola via Dell’Amore. Regnet störde inte det minsta. Det övergick i småduggande som bara var skönt. För att sedan avta helt.

 

Via Dell'Amore

 

 

Via Dell'Amore

 

 

Via Dell'Amore - gångtunnel överst, tågtunnel nederst.

 

 

Lodräta klippor som reser sig ur havet

 

I Manarola tog vi en paus med en cappuccino, en biscotta limone och ett glas rött på en bar.

 

Huvudgatan i Manarola

 

 

Manarola uppmot bergen

 

 

Manarola

 

 

Från Manarola mot Coneglia

Från Manarola mot Corneglia

 

Senare på kvällen i Riomaggiore delade vi en flaska vin, druvor, ost, bröd och prosciotto. Sen gick vi ner till hamnen. Satt och njöt och lyssnade när havet slängde sig mot klipporna.

 

Kvällsmat

Kvällsmat

 

 

Riomaggiore bye night

 

 

Gunnar

 

söndag 20 juni

Vaknade vid 9. Åt frukost på en närliggande bar. Cappuccino, fuccacia och croissant med chokladfyllning. =)
Med lätt ryggsäck tog vi tåget till Monterosso – byn längst norrut.

 

Playan i Manarola

 

 

Vy upp mot bergen i Manarola.

 

 

Manarola

 

Från Manarola tog vi tåget till Vernazza – nästa by söderut. Strosade runt lite. Förundrades över det fantastiska som finns i alla byar. Hittade en bar här med. En Cappuccino och ett glas vitt medan vi vilade fötterna. Inhandlade Foccacia och öl i en liten butik, som färdkost. Vi vandrar till nästa by.

 

Vernazza

 

 

Terrassodlingar i Vernazza

 

Vi valde att vandra till nästa by – Corniglia. Byn är den högst belägna byn och det är ca 350 trappsteg till tågstationen. På grund av min flåsighet så ville jag hellre gå dessa trappsteg nedför än uppför.

 

På väg från Vernazza mot Corneglia

 

 

Upp mot svindlande höjder.

 

En vandring där upp mot bergen där du, i princip, ser kustlinjen hela tiden. Jag flåsade på bra i uppförs luten med min förkylning och stannade relativt ofta med hostanfall. Men vilka Vyer! Hisnande! Helt fantastiskt! Några har byggt allt detta. Hur har de burit sig åt?

 

Där långtborta syns Corniglia - dit ska vi.

 

 

Vi närmar oss sakta men säkert

 

 

Paus under vandringen - Moretti (italiensk öl) och favoriten foccacia.

 

 

Lite av paradiset

 

 

Förbi olivlundar med fångstnät.

 

Framme i Corniglia – står och spanar ut över dalgången mot berget vi precis passerat.

 

över dalgången vid Corniglia

 

Vi tar oss ner mot tågstationen…..

 

358 trappsteg ner till stationen

 

 

Ner mot tågstationen i Corniglia

 

…..mot Manarola

 

Därborta ligger Manarola

 

Tillbaka i Riomaggiore – vår utgångspunkt. Strosade runt lite och njöt av tillvaron. Åt utsökta musslor på en restaurang på kvällen.

 

Riomaggiore

 

måndag 21 juni

Idag ska vi åka tillbaka till La Spezia för att ta oss vidare till Pisa och tornet som lutar.
Men vi tar oss en sista vandring till Manarola via Dell’Amore för ett glas vin i den underbara bar vi hittade där.

 

Bar Enrica

 

 

=)

 

Vi spanar runt en sista gång.

 

Manarolas båtramp - här rullas båtarna upp till huvudgatan.

 

Spanar bort mot Corniglia – där var vi i går.

 

Vy mot Corniglia

 

Vi sätter oss på tåget mot La Spezia. Vemodigt att lämna Cinque Terre – hit vill vi igen, men samtidigt ser vi framemot en tid i Pisa. Anlände till Pisa ca 14.00. Gick tillbaka till Il Picolo för att lämna tillbaka rumsnyckeln som Gunnar glömt i fickan.
Sedan från stationen rakt norr ut på Via Italio till nästa B&B Ponte di Mezza över baren Bazeel som ligger vid Piazza Garibaldi. Väldigt trevlig B&B för 59 EUR. Trevligt rum och frukost åt man nere på Bazeel.

 

vårat rum

 

 

Utsikt åt två håll

 

 

Utsikt från rummet

 

 

"Vår" port på Piazza Garibaldi

 

 

Bazeel

 

Lämnade packningarna och tog oss en latte resp cappuccino för att sedan upptäcka Pisa.

 

Strövtåg i Pisa

 

Spanar runt lite….är det långt till tornet? Är det svårt att hitta? Nope…

 

Det lutande tornet i Pisa

 

…där dök det upp som ett spöktorn.

 

mot fundamentet

 

Det lutande

 

Domkyrkan

 

 

Från Kupolen sett

 

 

Kikar fram bakom "husknuten"

 

 

Inte bara sneda torn - även snedparkeringar förekom =)

 

Jag har en förkärlek för små lusiga figurer som utsmyckar kyrkliga byggnader.

 

Pisa

Den här satt på Domkyrkan

 

 

De här sitter och funderar på det lutande klocktornet. Faller? Faller inte?

 

 

Den här satt på en liten katedral (?) som vi snubblade över

 

 

även denna

 

 

Den här sötingen satt i sällskap med fem till på en stor tegelbyggnad. Jag tror de tjänstgjorde som stuprännor. Skulle vara intressant att se hur de ser ut när det regnar.

 

Dagen avlutades på en helt underbar restaurang Spaghetteria alle Bandierine.

 

Spaghetteri alle Bandierine

 

Ingen av oss lyckades beställa pasta =) . Gunnar beställde jätte räkor med sallad och jag biff med rucola och massor av parmesanost. Himmelskt gott. Spanade runt på de övriga gästerna de hade två tallrikar en med pasta och en med annat. Jag tror att man beställde pastan (vilken sort man ville ha) för sig secondi piatti. Missade alltså primi piatti. Måste dit och göra om det vid tillfälle. Kvällen avslutades med en underbara Tira mi su. Restaurangen bjöd de stackar trögfattade resenärerna på varsit glas underbart dessertvin till denna.


tisdag 22 juni
Sista dagen i Pisa. Frukost på Bazeel.

 

Juice, cappuccino, crossiant och en smörgås med tonfisk.

 

Under frukosten kom en liten maskin farande som sopade och spolade Piazzan med högtryck. Runt om i staden fanns skyltar med tider då områdena städades. Parkering då undanbads.

 

En liten städmaskin

 

 

Bazeel på Piazza Garibaldi

 

Strövar runt, njuter, ser och förundras över denna underbara stad.

 

Università di Pisa, urgamla anor sedan 1300-talet. Här läste Galileo Galilei.

 

 

Den lilla katedralen/kyrkan utmed åkanten.

 


Flyget från Pisa var en timmer försenat. Tror vi lyfte 23.15. Vi var i London (Stansted) vid ett-två tiden lokal tid. 10.50 skulle flyget till Västerås lyfta. Det var en tuff väntan på ca 10 timmar. Jag kan i alla fall berätta att jag sovit på golvet i en flygplats =). När passkontrollen öppnade igen, tror det var vid 4 tiden på morgonen. Gick vi igenom kontrollen och in på Taxfree-området. Det var i princip folktomt. Vi ockuperade varsin soffa och somnade med ryggsäckarna som kudde. När jag vaknade några timmar senare var det fullt med folk runt omkring. Barer och affärer hade öppnat. =)

 

På flygplatsen Stansted drömmer Gunnar sig tillbaka till en underbar tid i Cinque Terre och Pisa (?)

 

Italienska staten har en väldigt bra hemsida med information och länkar. På Trenitalias hemsida där tågtider publiceras 2 månader i förväg. Jag länkar här till den engelska. För att kunna söka riktigt, dvs. destinationer, förbindelser m.m.,  behöver man skaffa sig en användare. Inga problem.

Vill man besöka Cinque Terre underlättar det kanske att veta att det ligger i området Ligurien. Jag tänkte mest på om att söka boende. En av hemsidorna som finns för Cinque Terre är denna. Detta är den engelska. Här finns det priser och information om pass. Dessa behövs för att vandra och åka tåg. De jag hittade är dessa: för tåg och vandring: AllCinqueTerreCardTrenoINGLESE , för vandring, båt och tåg: AllCinqueTerreCardBattelloINGLESE och för enbart vandring: AllCinqueTerreCardINGLESE.
En resa som jag rekommenderar. ❤
Vill dit igen.

Weekend i Örebro

Min man och jag tillbringade helgen i Örebro. Under fredagskvällen besökte vi restaurang Efesos , en helt underbar restaurang med helt underbar mat och service. Ni måste bara prova deras aioli. Lördagen besökte vi CFS Suchibar, även där fantastisk mat. Båda restaurangerna rekommenderas. Njut på hög nivå.

Örebro är en trevlig stad, både som shopping och att strosa runt i. Många trevliga caféer, pubar och affärer med bra service.

Frukost på hotell Clarion intogs i Christer Lindarv och Babsans (i civilt tillstånd) närhet. 🙂 På lördagkvällen fanns även Staffan Sundström i ett hörn i baren diskuterande med sällskap. 😉

Rekommenderas

En Oktoberöl som rekommenderas Black october från Sigtuan Bryggeri.
Kaffe och choklad i smaken….något tunn i efersmaken.